Runtom i Sverige kämpar socialtjänsten i motvind. Rött har gjort ett nedslag på landets största socialtjänst och tillika nedskärningarnas epicentrum: Angered.
Det brukar ibland skämtsamt kallas för ”Hjällbos Beverly Hills”, säger socionomen Helen Edenryd medan vinden tar tag i hennes hår.
Vi står utanför ett av Angereds socialkontor, en babyblå byggnad uppe på en höjd, med utsikt över Hjällbo, i stadsdelen Angered i Göteborg. Angereds socialkontor är ett av norra Europas största med flera kontor utspridda över stadsdelen. Det är en stadsdel som skiljer sig från övriga stadsdelar i Göteborg genom att ha en väldigt hög andel barn och unga.
Helen Edenryd har arbetat här i nästan elva år och suttit på olika enheter. Nu arbetar hon på mottagningen just för barn och unga.
– Vi är ofta en första ingång för dem som behöver hjälp. Vi tar också emot många orosanmälningar. Då är vårt jobb att göra en bedömning utifrån anmälan och efter ett möte med familjen för att se om vi behöver gå in med stöd på studs, eller om vi ska göra en större utredning. Vi gör alltid en skyddsbedömning ifall barnet behöver skydd omedelbart.
På Helen Edenryds enhet arbetar ungefär nio personer, varav några på deltid. De har hand om mellan 100 och 200 orosanmälningar varje månad. Det innebär att det är minst ett besök om dagen, ibland flera.
Arbetsdagarna börjar med att enheten sitter ner tillsammans och går igenom gårdagens orosanmälningar. Det kan exempelvis vara en orosanmälan från ett barns skola. Då träffar socialsekreteraren familjen och går igenom anmälan, ibland tillsammans med skolpersonalen. Nästa steg är att se om det finns någon lösning, om föräldrarna är i behov av stöd och vill ansöka om hjälp.
– Om vi beslutar att vi behöver utreda vidare skickas ärendet till de utredande socialsekreterarna, som arbetar en längre tid med ärenden. De sätter in insatser om det behövs, säger Helen Edenryd.
Brist på socialsekreterare
Men det är inte alltid rätt insatser kan sättas in. Det råder brist på socialsekreterare i hela landet och det är hög personalomsättning där många lämnar för andra jobb. Personal som lämnat yrket vittnar om hög arbetsbelastning och resursbrist, vilket tär på krafterna. Helen Edenryd håller med.
– Man använder sig mycket av sig själv och får höra mycket jobbigt. Det kan leda till sekundär traumatisering*, säger hon.
– Vi som arbetar här är ju engagerade individer. Det finns en glöd hos oss – vi vill människor gott. Jag vill vara kvar här, men de behöver ta till vara på oss.
Med ”de” menar hon stadsdelsförvaltningen som redan 2018 gjorde stora nedskärningar inom Angereds socialtjänst. Då var det 88 miljoner kronor som skulle skäras ned. Nu väntas nya nedskärningar som innebär att minst 50 tjänster kommer att försvinna från främst arbetsmarknadsenheten.
– Vi på barn och unga har inte drabbats direkt av nedskärningarna, än. Vi bedriver lagstadgad verksamhet och det är lättare att skära ner på annat. Men det pratas om det såklart. Det påverkar ens motivation, det känns nedslående att arbeta på en förvaltning med så dålig ekonomi. Vi pratar om hur det kommer att bli och hur arbetsmiljön kommer att påverkas, säger Helen Edenryd.
Finns stora utmaningar
Molnen har hopat sig över Angereds centrum när jag träffar Viktoriya Levin, fackligt huvudskyddsombud för Vision. Det duggar lätt mot fönstret som vetter ut mot närsjukhuset mittemot stationen. Även hon är bekymrad över utvecklingen.
– Vi har stora utmaningar framöver. Även före nedskärningarna hade vi svårigheter att möta den typen av problematik som finns här. Nu vet vi inte hur vi ska lyckas med vårt uppdrag när vi blir färre, säger hon.
– Det är oklart exakt hur det blir nästa år och det har inte funnits en bra dialog mellan arbetsgivare och anställda. Många har fått dåligt med information och arbetsgivaren har inte tittat ordentligt på vilka risker det finns med nedskärningarna.
Hon kritiserar hur arbetsgivaren informerat om de kommande nedskärningarna, och anmälde i somras stadsdelsförvaltningen till Arbetsmiljöverket. Efter en inspektion upptäckte myndigheten flera brister på arbetsplatsen, men det blev ändå ett avslag på framställan.
Viktoriya Levin menar att det saknas ett helhetstänk hos arbetsgivaren:
– Det finns en stor oro bland de anställda att neddragningen på en enhet påverkar andra enheter negativt. Arbetsbelastningen kommer att öka inom andra enheter, vilket kan leda till fler sjukskrivningar och uppsägningar. Ett ärende i Angered är ofta komplext och behöver hjälp från flera enheter, vilket blir omöjligt utan rätt resurser. Det går inte att ha samma resurser här som i centrum eller i Askim.
– Vår rädsla är att Angered kommer att tappa mycket kompetens och att det kommer att bli svårt att rekrytera ny personal, för folk kommer att tänka ”vem vill arbeta i Angered?”. Det är en oro som finns. Att det blir en personalflykt, säger Viktoriya Levin med allvar i rösten.
Tar bort grundläggande faktorer
Under hösten är Jonas Sjöstedt på besök i Angered tillsammans med Vänsterpartiets socialpolitiska talesperson Maj Karlsson. Fackliga representanter från socialkontoret är på plats och flera tar upp problemen som är anmärkningsvärda för Angered, där gängkriminalitet och parallella strukturer, såsom lån av privatpersoner med höga räntor, egna rättegångar, privata religiösa förskolor och egna bötessystem, blir allt vanligare. Jag pratar med flera anställda som inte vill ha med sitt namn i och med det känsliga läget på arbetsplatsen.
– Klimatet ute på gator och torg hårdnar så otroligt mycket på kort tid. Det beror på att vi har folk som inte har möjlighet att bli fullbordade medborgare i vårt samhälle, säger en av de närvarande på mötet.
– Nu tar de bort de grundläggande faktorerna som kan förhindra folk från att hamna i gängkriminalitet, säger en annan av mötesdeltagarna och syftar på flera nedlagda förebyggande verksamheter.
För alla är överens om att de förebyggande insatserna är viktigast.
– Välfärdsstaten har lämnat Angered i ett vakuum. Andra aktörer har stigit in, som till en viss del är positivt – föreningar och organisationer som satsar på området. Men en del är kriminella grupper och nätverk som styr i mångt och mycket, säger en av deltagarna.
– Tar de bort de här riktade insatserna mot ungdomar så vet jag inte riktigt vilket samhälle som kommer att skapas härute. Utan förebyggande åtgärder skulle socialtjänsten gå på knäna, kommenterar Viktoriya Levin.
Jag pratar med Yvonne Palm, som sitter i Angereds stadsdelsnämnd för Vänsterpartiet. Hon är upprörd över nedskärningarna, som hon tillskriver framför allt det borgerliga styret.
– Göteborg styrs numera av Alliansen och kommunerna får inte de resurser som krävs. Det blir smärtsamt tydligt att många medborgare drabbas. Angered har ett eget kapital* på 90 miljoner som styret vägrar låta oss använda, pengar som skulle kunna hjälpa i den här situationen, säger hon.
Hon ser också allvarligt på det allt mer utarmade föreningslivet i stadsdelen.
– Det förebyggande arbetet, som är så viktigt i Angered, får stryka på foten. Istället för att satsa mer på arbetsmarknadsåtgärder, en god socialtjänst och ett rikt fritids- och föreningsliv, kapas det hej vilt just här. Det kommer att kosta mycket, såväl för den enskilda Angeredsbon som för staden i stort. Alla förlorar på utanförskap och social nedrustning, säger Yvonne Palm och fortsätter:
– Vi har gått från att vara det största och mest föreningstäta området till att föra en tynande tillvaro.
I slutet av oktober har Vänsterpartiet Angered ett möte med flera klubbar, föreningar, fritidsledare, fackliga representanter och Ung Vänster. Många är uppgivna, oroliga och arga. Frustrationen är stor gentemot det borgerliga styret och Alliansens budget i Göteborg, och hur det påverkar ungdomarna i stadsdelen. På mötet enas de närvarande om att mobilisera tillsammans och det startas upp en aktionsgrupp under arbetsnamnet ”Angered reser motstånd”.
– Det räcker nu, säger Yvonne Palm.
Alliansens budget skapar frustration på flera plan. Jenny Broman, vänsterpartistiskt kommunalråd i Göteborg, nämner att de borgerliga dragit in det höjda försörjningsstödet som barnfamiljer tidigare fått över sommarmånaderna, en reform som Vänsterpartiet var med och införde förra mandatperioden. I de utsatta områdena innebär det här en stor försämring för dem med låg inkomst. Hon är också upprörd över nedskärningarna på just Angereds socialtjänst, som hon tycker är en förutsättning för en fungerande stadsdel.
– Socialtjänsten är till för att skapa mer jämlika förutsättningar för medborgarna och ska fungera som en krockkudde som dämpar smällen när livet krisar. För att skapa mer jämlika förutsättningar är det viktigt att satsa på de förebyggande insatserna. Och om vi ska lyckas med det förebyggande arbetet i socialtjänsten är det jätteviktigt att satsa på att förbättra arbetsvillkoren för socialsekreterarna, säger Jenny Broman.
Många är engagerade
Även om läget ser mörkt ut för Angereds socialtjänst så finns det ljuspunkter.
– Jag har alltid varit stolt över att jag har arbetat i Angered. Angered som stadsdel har inte varit rädda att testa sig fram utan har alltid varit den som varit först ute och testat olika metoder och sätt att arbeta. Det finns så många som är engagerade här, säger Viktoriya Levin.
Ett exempel på var Angered visat framfötterna är projektet med arbetstidsförkortning i Lövgärdet, en filial till Angereds socialkontor. Personalen fick under nästan ett år arbeta 30-timmars arbetsveckor och utvärderingen visar att det har bidragit till lägre sjukfrånvaro och lägre personalomsättning. Det har också varit lättare att rekrytera erfarna medarbetare till enheten, något som socialtjänsten överlag haft svårt med. Trots de positiva resultaten ser det inte ut som att det blir någon arbetstidsförkortning på socialkontoret, då det saknas en politisk majoritet för förslaget.
– Istället har vi inrättat en särskild samverkansgrupp för att diskutera alternativ till 30 timmars arbetsvecka, säger Camilla Hesselroth, områdeschef för individ- och familjeomsorg.
Tillbaka på socialkontoret i Hjällbo ska jag avsluta intervjun med Helen Edenryd, men först vill hon nämna den stora potential som finns hos befolkningen i Angered.
– Vi har en stor andel ungdomar och ungdomar för med sig en massa bra om vi bara ger dem möjligheten. Vi har ju framtiden här.
*Sekundär traumatisering
Kan uppstå när personal återkommande bemöter personer med trauman. Sekundär traumatisering kan leda till hög stress, avtrubbning av känslolivet, psykisk ohälsa och utmattning bland annat.
*Eget kapital
Enkelt förklarat är det som ett sparkonto, ett ställe där nämnderna kan ta pengar ifrån när de har ett ökat behov, eller sätta in på när de får pengar över. Tidigare kunde nämnder använda 0,5 procent av det egna kapitalet per år, men högern har strypt möjligheten. För år 2020 är den tidigare principen tillbaka efter hårt förhandlingsarbete från Vänsterpartiet.
